Buddhismen, som tillhör en av världsreligionerna, härstammar
från hinduismen någon gång mellan 600 – 420 före vår tideräkning men skiljer
sig på många punkter. Exempelvis tror de inte på själavandring och har generellt
ingen gud, i alla fall ingen skapargud. Istället är Buddha förgrundsgestalt. Buddha
– född Siddharta Gautama – var en man som enligt myten föddes som en fursteson
i Norra Indien, alternativt en prins, som lämnade rikedom och trygghet för att
söka sanningen. Buddhismen är baserad på hans läror, det han upptäckte och kom
fram till under sin resa: ”den gyllene medelvägen”. I dessa läror ingår begrepp
som ”de fyra ädla sanningarna” och ”den åttafaldiga vägen” som hör ihop med en
av de ädla sanningarna. ”De fyra ädla sanningarna” handlar om lidandets orsak.
- Sanningen om lidandet. Allt är lidande.
- Sanningen om lidandets orsak. Lidandets orsak är begäret,
att jämföra sig med andra, missförstå och vara avundsjuk.
- Sanningen om lidandets upphävande – begäret och de andra orsakerna
till lidande går att utplåna.
- Sanningen om vägen till lidandets upphävande – den
åttafaldiga vägen.
För att uppnå den fjärde sanningen finns det åtta steg att
lyckas med under tre stycken pelare: insikt, moral och meditation. De ska
utföras samtidigt, inte var för sig. Målet är att bryta sig ur återfödelsens
kretslopp (samsara) och nå nirvana. Nirvana innebär en fullkomlig
frihet från hat och begär. Man är upplyst, man har nått insikt. Medan hinduerna
tror på själavandring – att människan återföds efter döden – är buddhisterna
”an-atman”, alltså de tror inte på själavandring.
Insikt:
- rätt kunskap (acceptera de fyra ädla sanningarna och
karmalagen)
- rätt beslut (undvika våld och hat, bry sig om allt levande
och respektera Ahisma)
Moral:
- rätt tal (undvika lögner, förtal och onödigt prat).
- rätt handlande (inte döda, inte stjäla, inte begå
äktenskapsbrott eller leva ”utsvävande”.)
- rätt levnadssätt (inte välja yrken såsom jägare och
slaktare eftersom de släcker liv, är inte respektfullt mot levande varelser,
yrkena strider mot Ahimsa)
Meditation:
- rätt strävan (lugna sinnet, hålla sig undan dåliga och upplevelser)
- rätt tänkande (självkontroll, medvetenhet/mindfulness)
- rätt koncentration (minnas alltings förgänglighet)
Det finns flest buddhister i Thailand, där är närmare 87
procent av befolkningen buddhister. Därefter kommer Kambodja med 85,4 procent, Bhutan
med 84 procent, Burma (Myanmar) med 74,5 procent och Sri Lanka med 68 procent,
bland annat. Buddhismen är majoritetsreligion i nästan hela Sydostasien.
Precis som i hinduismen finns det flera inriktningar i
buddhismen. Huvudinriktningarna heter mahayana,
hiniyana (theravada) och vajrayana. Mahayana är den största
inriktningen och namnet betyder att alla som vill kan nå nirvana. Siddharta Gautama är den största och mest betydelsefulla
Buddhan – och räknas även som en gud - men enligt dem kan det även förekomma
mindre Buddhur som kallas för bodhisattva.
De är personer som, precis som Siddharta, nått insikt och upplysning men stannat
kvar på jorden för att vidarebefordra sina lärdomar, istället för att gå upp i
nirvana. Mahayana är störst i Kina, Korea och Japan. Hiniyana, kallad theravada
av anghängarna själva, tror endast att det finns en Buddha, Siddharta, och att
han var en människa. Det är svårt för vanliga människor att nå insikt och
upplysning. Hiniyana är vanligt i Sri Lanka, Thailand, Burma och Laos. Inom vajrayana
är det fokus på yoga och magiska ritualer. Det finns en form av tibetansk
vajrayanabuddhism som kallas lamaism.
Dalai Lama tillhör vajrayana. Sedan finns även zen-buddhism som är en del av mahayana. Zen är mer fysisk, en kamsport
som handlar om att bli ett med rörelserna. Meditation är viktigt inom alla
olika buddhistiska inriktningar. Ordet betyder ”tänka efter” och kommer från
latin. Syftet med meditation är att fokusera på nuet samt kombinera
koncentration med avslappning. Målet är att bli en mer harmonisk person och få
större insikt om sig själv.
Buddhismens heliga skrifter heter Vinaya-pitaka, Sutta-pitaka och Abhidhamma-pitaka.
Vinaya-pitaka är en biografi om Buddha och innehåller även disciplinregler för
munkar och nunnor. Sutta-pitaka innehåller verser, Buddhas föreläsningar och
hans samtal med lärjungarna. I Abhidhamma-pitaka ingår en detaljerad analys av
buddhismens psykologi.
En av de mest betydelsefulla religiösa byggnaderna inom
buddhistiska byggnaderna heter stupa.
Den symboliserar Buddhas lära och den höga spetsen motsvarar nirvana. Buddhister
har små bönealtare hemma, utseende och storlek varierar från hem till hem men
gemensamt är att Buddha är avbildad, antingen som en målning eller en staty. Det
är även vanligt med kärl som man offrar blommor, vatten, mat, ljus eller
rökelse i. Tron utövas även i buddhistiska tempel. En viktig vallfärdsort är
Bodh Gaya, dit vallfärdar många buddhister. Det sägs att Buddha nådde
upplysning där.
Munkar och nunnor är viktiga inom buddhismen. De har många
regler att följa, bland annat så får de inte sova i en bred säng
(bekvämlighet), pryda sig (fåfänga), inte ta emot pengar, äta efter klockan
tolv på dagen och ägna sig åt nöjen som exempelvis dans och musik. De får
knappt heller äga något, utöver två klädnader, en tiggarskål, en rakkniv, en
vattensil, en nål och ett bälte av tyg. De är högt värderade av andra
buddhister eftersom de anses ha kommit mycket närmare nirvana än alla andra och
buddhister skänker ofta mat till dem i utbyte mot en välsignelse. Det är en
religiös plikt.
Högtider skiljer sig lite åt beroende på vilken inriktning
man har och samma högtid sker inte alltid vid samma tidpunkt. Många
uppmärksammar olika händelser i Buddhas liv, såsom hans födelse och uppvaknande.
En av dem heter Vesak och då firar man Buddhas födelsedag. Då skickar man kort
som föreställer Buddha till varandra. En annan heter Kathina och handlar om
givmildhet och speciellt gentemot munkar och nunnor.
Buddhismen i västvärlden, såkallad ”västbuddhism”, skiljer
sig mycket från buddhismen i Asien. Den är inte så religiöst grundad, utan mer
lik en hälsofilosofi. Yoga är en träningsform istället för något religiöst. Meditation
utövar man för att må bättre, inte för att nå nirvana.
Gällande genusaspekter så har munkar högre status än nunnor.
Inom hiniyana tror man inte att nunnor kan nå nirvana, hon måste återfödas som
man och bli munk först. I mahayana och vajrayana däremot finns det många
kvinnliga bodhisattvor.
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vesak
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.