religionsfakta & tankar om tro

tisdag 27 maj 2014

Etik och moral

En människa visar sin etik genom sin moral – inom religionerna finns många etiska regler man bör leva efter och dessa handlar mycket om att behandla andra väl, vänligt och rättvist. Vad är rätt och vad är fel?

Inom kristendomen finns den gyllene regeln. Jesus sa ”allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni göra för dem”. Inom islam finns en mening som lyder ”troende är inte den som blir mätt medan hans granne är hungrig.” I buddhismen och hinduismen är tron på karma väldigt central. Allt detta bygger på samma tanke.

Bildkälla.

Det finns olika former av etik:

Pliktetik/regeletik – ”handlingen är god om den följer en etisk regel”. Filosofiskt och svårt i frågor som ”kan man vara emot abort men samtidigt för dödsstraff?” eller om man säger sig vara för alla människors lika värde men samtidigt vara emot att homosexuella ska få gifta sig eller ens registrera partnerskap.

Konsekvensetik/måletik – ”en handling är god om konsekvenserna blir goda (för flera personer än mig själv)”. Här är fokuset på resultatet. Även här är det filosofiskt och svårt i frågor som ”för att förhindra att min familj råkar illa ut, är det försvarbart att döda en annan människa (i självförsvar)?”. Ett liv i förmån för någon annans, vem har rätt till att leva, den starkaste vinner enligt Darwins lära - inte alls lätt att ta ställning.

Sinnelagetik/viljeetik – ”min handling är god om min avsikt är god, om jag menar väl”. Detta kan leda till stora björntjänster. Kan vara små saker, exempelvis ”jag kan hjälpa dig att bära den där vasen” och sedan råka tappa den så att den går sönder. Kan vara större saker som det klassiska exemplet där en kvinna skulle fylla i Jesusbilden som tappat färg och form. Och eftersom varje människa med lätthet kan hävda att hen utfört en handling med gott syfte, så är det svårt att bevisa om det faktiskt var så. Om avsikten faktiskt var god så är det lättare att ha överseende med det om den slår fel.

Dygdetik – ”idén om den goda människan”. Här är inte fokuset på handlingen, utan på människan som utför den. Den antike grekiska filosofen Platon lade grunden till denna etikform. Inom kristendomen finns det sju dygder och dess negativt laddade motsatser, de sju synderna. Tänket är rätt mycket svart-vitt, antingen eller.

De sju dygderna:

Ödmjukhet (motsats till högmod)

Generositet (motsats till girighet)

Kyskhet (motsats till vällust)

Medmänsklighet (motsats till avund)

Måttfullhet (motsats till frosseri)

Tålamod - (motsats till vrede)

Flit - (motsats till lättja)

De sju dygderna och de sju synderna i cartoon-format. Bildkälla.

Kan en människa leva upp till detta hela tiden, varje dag, varje minut? Nej, men vi kan sträva efter att ha dessa dygder som grund i vårt agerande men samtidigt hålla dem på ett hälsosamt avstånd. Man kan inte vara helt igenom tålmodig, helt igenom flitig, generös etcetera. Människan fungerar inte så, och man ska inte ha dåligt samvete om man inte alltid lyckas. Det gäller att hitta en balans.

Det är specifikt för människan att kunna tänka etiskt, ingen annan levande varelse kan det. Vi har möjligheten att välja våra handlingar medvetet, vi har ett ansvar att göra just det och att fly från detta ansvar är också det ett val.

Källor:

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral

https://hjarntorget.goteborg.se/courseId/92399/content.do?id=34127811

http://sv.wikipedia.org/wiki/De_sju_dygderna

Religion och vetenskap

Under 1800-talet la Darwin fram bevis om arterna och jordens uppkomst som stred mot den skapelseberättelse som dittills, enligt kyrkan, varit den enda sanningen. Fler bevis för evolutionsteorin uppkom och den kristna världsbilden var inte lika självklar längre.

Hur skulle de nu förhålla sig till denna nya information?

Först, vad är skillnaden mellan religion och vetenskap? För att något ska bevisas vetenskapligt så krävs det att bevisen är mycket tydliga. När man kollar detta så gör man det på två olika sätt: empirisk och kontrollerbar. Empirisk innebär att man ska kunna väga, mäta eller se det som ska bevisas. Kontrollerbar innebär att det ska kollas många gånger och att resultatet ska bli samma oavsett vem som utför kontrollen.

Religion däremot bygger på upplevelser, tolkningar och heliga skrifter. Det går inte att bevisa vetenskapligt att Gud existerar, att Bibeln/Koranen/Torak är sann eller att ett paradis finns efter döden. Det är en tro, en känsla. Vissa vill påstå det ändå finns tydliga bevis på att Gud finns. Ett exempel är när vissa religiösa grupper samlas och tillsammans ber Gud att bota någon av dem. Jag samtalade en gång med en person som var övertygad om att detta fungerade. Han var troende kristen och hade varit med om att en tjej som länge hade väldigt ont i benet bara minuter efter en sådan samlingsbön hade blivit helt bra. ”Gud bevisade på det sättet att han fanns och vad han är kapabel till”, menade personen, men i mina ögon är det en placebo-effekt. Det är i alla fall det enda vetenskapliga sätt jag kan förklara det på. Tjejen trodde på Gud och ville att han skulle bota henne, så egentligen kan man säga att det var hennes egen tro som tog bort smärtan. Hur länge den höll sig borta vet jag inte, antagligen bara tillfälligt.

En del troende tror på evolutionen men exempelvis att det var Gud som startade den. Andra nonchalerar den helt i förmån för skapelseberättelsen. När Darwin presenterade sin upptäckt mötte vissa troende den halvvägs. De ansåg att de vetenskapliga studierna ökade kunskapen om natur och jord men också kunskapen om Gud. Det startade en tradition vid namn ”naturlig teologi” som var populär i början av 1800-talet i England.

Islam och vetenskapen:

Idag tror de flesta att det var västvärlden som startade upp vetenskapen i samband med renässansen, men det var faktiskt islam som la grunden till den. Under medeltiden när alla studier låg nere i förmån för att överleva sjukdomar och fattigdom i Europa så sammanställde i islamska länder man kunskap från hela världen och startade upp lärosäten. Islam ratar inte vetenskapen, utan ser det som ett sätt att försöka förstå skapelsen. De muslimska filosoferna menade att universum kan förstås med förnuft utan att religionen tar skada.

Buddhism och vetenskapen:

Buddhismen har ingen skapelseberättelse eller tydlig bild av hur världen skapades. Där kolliderar inte deras religion med vetenskapen. Däremot kan inte karma, dharma eller reinkarnation bevisas vetenskapligt. Att Buddha fanns går att bevisa, men enligt National Geographic år 2013 så levde han tidigare än buddhismen berättar.

Hinduism och vetenskapen:

Hinduisterna tror på skaparguden Brahma vilket funkar dåligt ihop med vetenskapen.

Kristendom och vetenskapen:

Guds existens, gudomliga mirakel, himmel/helvete och Jesus botande krafter är ett fåtal ting som inte går att bevisa vetenskapligt. Att en man vid namn Jesus fanns går till viss del att bevisa, dock inget av det övernaturligt som står om honom i Bibeln. Det är svårt att få en samlad bild av vem han var, om han var medveten om den religion han var med och grundade, betraktade sig som Messias och Guds son. Många försök har gjorts för att ge en bild av den historiske Jesus men i stort sett saknas möjligheter till att vetenskapligt framhäva en av dessa bilder på bekostnad av de andra. Vissa hävdar att Jesus som han beskrivs i Nya Testamentet inte existerat som historisk person (detta kallas Jesusmyten eller Kristusmyten). En vetenskaplig hypotes är att den Jesusgestalt som beskrivs i Bibeln inte grundar sig på någon historisk person (kallas den ahistoriska hypotesen). Trots dessa skiljelinser är det nästan med säkerhet fastställt att han funnits. För att citera wikipedia-sidan Jesu historiecitat, på grund av bra formulering: ”Teorier om att Jesus existens helt är en uppfinning av kristna betraktas av etablerade forskare i allmänhet som långsökta och osannolika konspirationsteorier.”

Judendom och vetenskapen:

Eftersom judendomen har många likheter med kristendomen går inte Guds existens eller tanken på en himmel och ett helvete att bevisa vetenskapligt heller i denna religion. Trots detta accepterar många judar från de olika grenarna evolutionsteorin och tycker inte att den är omöjlig att kombinera med deras tro, trots att det strider mot skapelseberättelsen så som den är beskriven i deras heliga skrifter. Judah Landa, forskare och lärare från institutet Yeshiva of Flatbush skriver följande om genetisk mutation, som Darwin fokuserade mycket på: ”Evolution was designed and guided, just as the putting together of words and sentences into book forms is accomplished only by design and guidance. A book is designed by its author, evolution was (and continues to be) designed by the laws of nature (which in turn, were designed, we believe, by God)”. Alltså, han tänker att Gud skapade evolutionen.

Sammanfattningsvis, så tror jag att majoriteten av trosutövarna inom respektive religion är relativt öppna inför delar av vetenskapen. Eftersom det ändå är det som betraktas allmänt som sanning (även om sanning förstås är individuellt egentligen). Jag tror att religion och vetenskap till viss del går att kombinera. I vilket fall så kan religiösa använda vetenskapliga inslag i sin tro, men tvärtom är svårare.

Källor:

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/evolution/darwinaret2009/jubileumsar/debattenomvetenskapochreligion.4.140a342a11fc684f4f58000332.html

Rebeckas sida om religion och vetenskap.

http://natgeo.se/folk-och-kultur/sensation-buddhas-livstid-avslojad

http://sv.wikipedia.org/wiki/Jesu_historicitet

http://en.wikipedia.org/wiki/Jewish_views_on_evolution

fredag 23 maj 2014

Världsreligionernas syn på sexualitet och samlevnad

Förhållandet mellan könen

Kristendom:

Kristendomen är den av världsreligionerna som anpassar sig mest efter samhället. Även om det varierar från församling och individ så är det relativt jämställt mellan könen, åtminstone i jämförelse med de övriga världsreligionerna. Men i Bibelns skapelseberättelse finns två stycken som pekar ut att kvinnan är underlägsen mannen. För det första så skapas Eva ur Adams revben. För det andra övertalar Eva honom att smaka på den förbjudna frukten trots Guds regler, och det ses som hennes fel att de blir utskickade från paradiset. På andra ställen i Bibeln så säger Paulus säger att könen ska vara jämställda, men trots detta finns det också stycken som visar motsatsen, bland annat att kvinnan ska tiga. I kristendomen, till skillnad från de övriga världsreligionerna, är det allmänt accepterad med kvinnliga präster, trots att förstås inte alla håller med om detta.

Islam:

Enligt Koranen är män och kvinnor lika värda, men har olika roller, rättigheter och religiösa plikter. I Koranen står även det att ”änkan och den frånskilda kvinnan skall inte giftas förrän hon ger order om det, och jungfrun skall inte giftas bort förrän hon gett sin tillåtelse till det”. Mycket kvinnoförtryck som sker i muslimska länder har inte mycket med ursprungsreligionen att göra, utan har uppkommit på grund av talibanerna. Trots detta står det också att mannen är kvinnans förmyndare och att hon därför inte är helt självständig. Kvinnor som velat bli imaner har också stött på stort motstånd.

Buddhism:

Buddhismens lära gör inte mycket skillnad på kvinnor och män. En buddhistisk kvinna kan gifta sig med vem hon vill, oavsett religion. Men inom grenen hiniyana tror man inte att nunnor kan nå nirvana, hon måste återfödas som man och bli munk först. I mahayana och vajrayana däremot finns det många kvinnliga bodhisattvor (upplyst person som strävar efter nirvana).

Hinduism:

Trots att det förekommer en del kvinnliga gudar såsom Lakshmi, Kali och Saraswati som är viktiga inom hinduismen, så har kvinnorna ingen speciellt hög ställning i den hinduiska kulturen. I religiösa texter beskrivs kvinnan bara i relation till mannen: som en fru, en dotter eller en änka. Kvinnans viktigaste uppgift tycks vara att bli gift och äktenskapet arrangeras ofta av föräldrarna. Enligt en gammal sed så ska kvinnans föräldrar betala en hög summa pengar till brudgummen. Inom gudendomen klarar sig inte gudarna utan sina gudinnor, det är från dem de får sin kraft, shakti. På grund av denna tro har det skett änkebränningar, sati, – en sed som innebär att om en man dör så borde hans fru, frivilligt eller med våld, också gå in i döden för att kunna fortsätta vara där för honom. Seden förbjöds på 1800-talet, men har ändå skett i modern tid. Namnet sati kommer från Shivas fru Sati (också kallad Lakshmi och Dakshayani) som tände eld på sig själv för Shivas skull. De könsbaserade orättvisorna håller på att försöka utjämnas.

Judendom:

Ur genusaspekt har mannen generellt högre status än kvinnan i den här religionen, speciellt i den ortodoxa grenen. I de ortodoxa synagogorna sitter män och kvinnor åtskilt och kvinnorna får sitta bakom en såkallad Mechiza. I judendomen måste det finnas tio stycken vuxna judar närvarande för att gudstjänsten ska kunna börja, men i den ortodoxa judendomen måste dessa tio vuxna vara män. I reformjudendomen däremot sitter män och kvinnor sida vid sida och där kan kvinnor till och med vara rabbiner. Inom den ortodoxa riktningen täcker gifta kvinnor ofta sitt hår med en hatt eller en sjal. Inom reformjudendomen får kvinnor vara rabbiner.

Sexuellt umgänge:

Kristendom:

I Bibeln står det att sex är något man har efter man har gift sig. Det är ingen lag, men ett råd som ses som Guds ord. I Det gamla testamentet är synen på sex positiv, så länge det sker inom äktenskapet mellan man och kvinna. Kristendomen är en av mer komplicerade religionerna angående sex, även om detta varierar mellan troende. I vissa kretsar är sex skambelagt, även inom äktenskapet. Vad detta beror på finns det bara teorier om, men det skulle kunna ha med att Jesus aldrig gifte sig (enligt Bibeln) att göra. Han ses ju som den ultimata förebilden. Kanske kan det också ha att göra med att kärleken till Gud ska vara det största och inte får ha konkurrans.

I stater i USA finns det ett kritiserat fenomen vid namn ”purity cermonies”. Det grundades av familjen Wilson i Colorado år 1998 och går ut på att dottern ska vara oskuld till hon gifter sig. Ofta är dottern tonåring, men i vissa stater kan hon vara så ung som fyra år. Hon går på en arrangerad bal tillsammans med sin pappa och det är som vilken fin dans som helst, förutom att de där avger varsitt löfte. Dottern lovar att inte ha sex innan äktenskapet och pappan lovar att beskydda sin dotter. En del i löftet lyder att han ska beskydda ”the purity of mind, body and soul”. Dottern får en symbol i form av ett smycke som det är tänkt att hon ska bära tills hon gifter sig.

Förespråkare menar att fenomenet stärker bandet mellan dotter och pappa. Istället för att söka kärlek genom relationer och sex med unga män, så vänder hon sig till sin pappa för stöttning och kärlek. Motståndare hävdar att detta begränsar döttrarnas frihet, går tillbaka i tiden genom att sätta värde på hennes oskuld istället för hennes handlingar och tankar och betraktar kvinnan som ett föremål att ges från pappan till mannen vid giftermål. Jag tycker cermonin känns obehaglig av många anledningar. Ingen ska behöva känna att – i det här fallet – hon är övervakad och inte kan bestämma över sin egen sexualitet. Även fast döttrarna om de är gamla nog själva bestämmer att de vill avge löftet, så tror jag inte att det är bra. Angående det symboliska smycket så trodde jag tidigare att symbolen alltid var en ring, men har nu läst att ibland är denna symbol ett armband med en hjärtformad berlock. Till berlocken finns en liten nyckel som pappan ska ha och ge till dotterns man när hon gifter sig. Det ger verkligen känslan av att hon inte är en person utan ett objekt. Mr Wilson har sagt att han inte vill att oskuldslöftet ska vara ett framträdande element i ”purity balls” utan pappans löfte att alltid skydda och finnas där för sin dotter. Men jag får rysningar av obehag när jag läser hans citat från New York Times (2008): ”Fathers, our daughters are waiting for us… They are desperately waiting for us in a culture that lures them into the murky waters of exploitation. They need to be rescued by you, their dad.” Det låter sektaktigt, begränsande och förminskar kvinnans egen kapacitet och styrka. Det känns även som ett synsätt från skapelseberättelsen – ”purity balls” riktar sig främst till unga kvinnor och Eva var en ung kvinna som syndade. Hon bröt mot Guds ord att inte äta av den förbjudna frukten. Slutsats = unga kvinnor är mer benägna att synda och behöver regler/cermonier som begränsar dem?

bildkälla: från David Magnussons bildserie "Purity".

Islam:

Sex uppmuntras så länge det är innanför äktenskapet, men man får inte ha samlag om kvinnan har mens, under pilgrimsfärd och under Ramadan. Synen på onani varierar, men oralsex är i regel inte okej. Enligt Koranen är könsorganet orent, trots att sex räknas som heligt, och munnen ska användas till att recitera heliga texter.

Buddhism:

Man ska inte ha sex utanför äktenskapet och det finns tydliga regler som säger att man inte ska missbruka eller göra skada med sin sexualitet. Man får inte ha en sexuell relation med någon som redan är gift eller förlovad, med någons tjänare eller med en minderårig. Munkar måste leva i celibat, det vill säga inte ha sex alls. Anledningen är att lust, enligt Buddha i heliga texter, räknas som en last som man ska göra sig fri ifrån för att nå upp till nirvana.

Hinduism:

Sex utanför äktenskapet är förbjudet men inom ses det som något positivt. Enligt tantrismen som är en inriktning med ursprung ur det hinduistiska shaktismen och det talas om likheterna mellan den sexuella och den religiösa extasen.

Judism:

Synen varierar i de olika riktningarna. Ortodoxa följer strikt att sex endast ska ske inom äktenskapet, men liberala och konservativa judar har större tolerans eftersom sex innan äktenskapet ofta sker. Sex ses inte som något skamfullt eller syndigt, och rabbiner uttalar sig sällan fördömande om det.

Homosexualitet:

Kristendom:

Kristendomens Bibeln tolkas olika i olika inriktningar och bland olika kristna individer, och därför har inte alla samma syn på homosexualitet. Vissa menar att texterna mot homosexualitet skrevs med värderingarna som var för 2000 år sedan och inte bör efterföljas idag. Andra tolkar det som står i Bibeln bokstavligt och är därför emot homosexualitet. Exempelvis följande i Mose lag: ”Om en man ligger hos en annan man såsom man ligger hos en kvinna, så göra de båda en styggelse; de skola straffas med döden, blodskuld låder vid dem.” och ”Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt.” Samtidigt står det på andra delar i Bibeln att den som ligger med en kvinna som har mens och den som äter en blodig köttbit också ska straffas med döden. I vårt moderna samhälle hindrar mens inte sexuellt umgänge och såkallad råbiff är klassad som delikatess i restaurangvärlden. Som slutsats på det känner jag att det är svårt att förstå att så många kristna håller fast vid att homosexualitet är fel. Dessutom talar aldrig Jesus som sprider kärleksbudskapet om samkönad kärlek som en synd, han talar om att ”älska sin nästa” och pratar om att älska alla, fattig som rik, gammal som ung och man som kvinna. Då är det väl givet att han också inkluderar hbtq-personer?

Däremot säger Paulus i Första Korinthierbrevet: ”Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män, inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare – ingen sådan får ärva Guds rike.” Många menar att meningen ”män som ligger med andra män” inte syftar på homosexualitet utan på pedofili. Att meningen är felöversatt, och att meningens andra ”män” ska ersättas av ”pojkar” eftersom det då blir korrekt. Ett annat argument är att Paulus brev riktar sig mot gamla tiders romare och greker som ofta utnyttjade unga pojkar. Även fast homosexualitet har accepteras i större grad nu än tidigare är det ändå många kristna som är emot att samkönade par ska få gifta sig i kyrkan. Detta eftersom de med hänvisningar till Adam och Eva (skapelseberättelsen) hävdar att Gud vill att äktenskapet bara ska vara mellan man och kvinna.

Islam:

Generellt räknas homosexualitet som något fel, eftersom det enligt Koranen är förbjudet. Precis som i Bibeln har detta sin grund ibland annat att äktenskapet ses som något bara ämnat för en man och en kvinna. En del muslimer hävdar att homosexualitet är ett västerländskt påfund och vissa går så långt som att påstå att det inte finns några homosexuella individer i islamska länder. Men precis som inom alla religioner finns de dem som tycker annorlunda – de muslimer som accepterar homosexualitet använder sig av omtolkningar och säger att det inte är något individen själv väljer utan det är Guds val eftersom han är skaparen. I vissa muslimska länder är det dödsstraff på homosexuella. Sex med en person av samma kön strider mot sharia (islamsk lag), men samtidigt uppmuntra sexuellt umgänge/tillfredställelse, men då med motsatta könet. Motsägelsefullt tycker jag.

Buddhism:

Inom buddhism finns det inga tydliga regler eller texter kring homosexualitet. Det finns fem etiska övningar, Pancha Silas, som en buddhist bör öva på varje dag. Den tredje övningen/regeln handlar om sexualitet. En enkel förklaring på regeln är ”Jag gör det till min övning att inte missbruka min sexualitet och föra ett rent liv.” Inom buddhism handlar det om att inte skada eller behandla någon illa genom sex. Man ska inte tillfredsställa sina egna behov på andras bekostnad, detta gäller alla oberoende av sexuell läggning. Det finns regler som säger att man inte ska missbruka sin sexualitet, detta handlar inte om vilken form av sexualitet utan om åtagande och samtycke. Men Dalai Lama som är den religiösa ledaren för tibetansk buddhism har starka åsikter kring homosexualitet. Han anser att det är oacceptabelt för en praktiserande buddhist, och har samma åsikter kring onani och oralsex. Han ser det som ett brott mot religiösa regler trots att det inte finns några regler som syftar på detta.

Hinduism:

Acceptansen för homosexuella varierar, men homosexuella hinduer får inte registrera partnerskap på något vis. Det står inte mycket om det i religiösa texter, men enligt många hinduer kan romantisk kärlek bara uppstå mellan en man och en kvinna, och samkönad kärlek består enligt dem bara av lust. I Bhagavad Gita, en del av den heliga Mahabharata, menar en av guden Vishnus avatarer att lust strider mot hinduistisk tro och därför är en väg till Naraka (helvetet).

Judendom:

Eftersom judendomen delar Det gamla testamentet med kristendomen så är står det även i judiska texter att homosexualitet är förbjudet. Mer ortodoxa judar håller fast vid detta, medan liberala och till en viss del konservativa har en mer tolerant syn på det.

Flera sexpartners

Kristendom:

Det är inte tillåtet med flera partners inom kristendomen. Då handlar det mer om lust än kärlek. I Bibeln står följande: ”Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött. Vad Gud har fogat samman, skall människan inte skilja åt.” Trots detta hände månggifte under den tidiga kristendomen.

Islam:

En man har rätt att gifta sig med fler än en fru, därmed är det också okej för en man att ha flera sexpartners. Han får gifta sig med högst fyra fruar, under förutsättning att han behandlar alla rättvist. Polyandri – en kvinna som tar sig flera män – är däremot förbjudet. Det berättar ju att islam inte alls är helt jämställt.

Buddhism:

Det är etiskt tillåtet att för en man att gifta sig med mer än en kvinna om alla iblandade parter är med på det.

Hinduism:

Religionen är varken för eller emot det.

Judendom:

Polygami förekommer inte. Det är inte förbjudet enligt deras religiösa skrifter. I Gamla Testamentet tog sig dock både Abraham och kung David flera fruar. Abraham gifte sig med Hagar för att hans fru Sara inte kunde få barn.

Preventivmedel och abort

Kristendom:

- Det står ingenting om preventivmedel i Bibeln, men den katolska kyrkan är generellt negativ både till preventivmedel och abort. Den tidigare påven Johannes Paulus II har sagt att ”Försök att hindra fortplantningen med preventivmedel motsäger den fulla sanningen i sexualakten som uttryck för äktenskaplig kärlek”. Påve Franciscus däremot ställer sig lite mer liberalt i frågan angående preventivmedel. Han anser att kondomer är okej eftersom det förhindrar spridning av könsjukdomar. Kyrkan anser att mänskligt liv börjar vid befruktningen och att det vore mord att göra abort. Dock så gör biskoparna undantag ifall kvinnan är döende och de måste välja mellan hennes liv och barnet.

- Den ortodoxa kyrkan godkänner inte abort.

- Den protestantiska kyrkan har ingen bestämd åsikt i frågan utan det varierar mellan församlingar. En grund är att den kristna människan själv ska förstå och ta ställning i svåra frågor som abort, med Guds ord i bakhuvudet.

Islam:

Generellt accepteras preventivmedel. Abort är tillåtet under vissa speciella omständigheter. Om man vill göra abort för att man är rädd för att inte kunna uppfostra, försörja eller utbilda barnet så är det inte tillåtet. Om graviditeten leder till något skadligt under så är det tillåtet att göra abort om man befinner sig i ”det första stadiet”, det vill säga under de första fyrtio dagarna av graviditet. Efter det får man inte avbryta, bortsett om det utgör en fara för kvinnans liv. Då får en medicinsk kommitté avgöra huruvida en abort behöver göras eller inte.

Buddhism:

Inom buddhismen finns det ingen klar syn på abort, utan omständigheterna avgör. Det talas inte om ”tillåtet” eller ”otillåtet” utan om ”gynnsamma” och ”ogynnsamma” handlingar – varje människa måste förstå vilka följder handlingarna medför och att allt vi gör påverkar vår karma. Synen varierar mellan de olika inriktningarna. Dalai Lama tycker att ur buddhistisk synpunkt så är abort en negativ handling, men att det beror på omständigheterna. Precis som deras syn på abort, så är synen på preventivmedel inte självklar. Generellt anser buddhisterna att det är fel att döda oavsett anledning. En syn på preventivmedel är att det är okej att använda om det förhindrar befruktning, men om det är ett preventivmedel som stoppar utvecklingen av ett redan befruktat ägg så är det inte okej. Dalai Lama har uttalat sig positivt om användandet av preventivmedel eftersom det är effektivt sätt att minska överbefolkningen på jorden och för att förhindra oönskade barn.

Hinduism:

Abort är generellt otillåtet enligt de heliga skrifterna, så länge kvinnans hälsa inte är i fara. Det hänvisas till karma-lagen som handlar om bra och dåliga gärningar och även till ahimsa som handlar om att inte skada något levande väsen. Hinduismen betraktar embryon som levande från befruktningen. Hinduismen ställer sig inte emot preventivmedel och diskussionen kring det är högaktuell i och med hur överbefolkat Indien är.

Judendom:

Synen på abort och preventivmedel varierar kraftigt inom judendomen. Fostret ses inte som en person förrän efter födseln och det ses inte som mord att göra abort. Alla inriktningar tillåter abort om det utförs i syfte att rädda kvinnans liv. Liberalare inriktningar tycker det är okej om abort utförs även av andra skäl.

Skilsmässa

Kristendom:

Det är tillåtet att skilja sig inom den protestantiska kristendomen, men mest etiskt accepterat om det sker på bådas villkor. Om det är ett gemensamt beslut. Inte om det är den ena partnern som lämnar. Bibeln menar att ett liv i enlighet med Guds vilja aldrig kan styras av egenintressen utan endast av kärlek till nästan. ”Varje beslut måste vara gemensamt. Varje beslut måste ske i kärlek.”

Islam:

Skilsmässa är accepterat inom islam, men det ses som en absolut sista utväg. ”Av alla lagliga saker, är skilsmässa den mest hatade av Allah” menar profeten Mohammed. De kan dock inte träffa någon ny förrän det har gått tre månader – eller snarare, förrän kvinnan har passerat tre menstruationsperioder. Anledningen är att ifall hon skulle vara gravid så ska man veta vem som är pappan. Efter vänteperioden kan paret bestämma om de vill fortsätta leva ihop eller gå skilda vägar.

Buddhism:

Synen på skilsmässa inom buddhismen liknar den inom kristendomen. Om båda partner är överens är det fullt godkänt, men vill bara ena parten skiljas så krävs det bra skäl.

Hinduism:

Skilsmässa är betraktad som onaturligt, men är accepterat. Ses som en sista utväg.

Judendom:

Den allmänna synen på skilsmässa är att det är bättre än ett äktenskap fyllt av bitterhet och olycklighet. Dock så finns det en judisk juridisk term vid namn aguna. Det innebär att en kvinna inte kan skilja sig från sin man om han är försvunnen, har drabbats av en mental sjukdom eller ligger i koma, eller om han vägrar gå med på skilsmässa. Det låter mycket märkligt med denna motstridighet – å ena sidan är den allmänna synen att det är bättre att avsluta ett äktenskap än att leva i det om det är dåligt, men å andra sidan är det bara mannen som får avgöra om skilsmässan kan gå igenom? Låter mycket ojämställt.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Homosexualitet_och_islam

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristendom_och_homosexualitet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Homosexualitet#Homosexualitet_och_religion

http://www.religionfacts.com/homosexuality/hinduism.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Lust#Hinduism

http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nsroller_inom_islam

http://www.buddhisminfo.se/Buddhismens%20syn%20p%E5%20kvinnor.pdf

http://en.wikipedia.org/wiki/Purity_ball

http://en.wikipedia.org/wiki/Islamic_sexual_jurisprudence

http://en.wikipedia.org/wiki/Buddhism_and_sexuality

http://en.wikipedia.org/wiki/Religion_and_sexuality#Hinduism

http://gudhar99namn.se/2010/08/04/religiost-sex/

http://www.jfst.se/judendom/faq.php?title=Vanliga+fr%E5gor

http://www.brobyggarna.org/76.html

http://islam.se/kvinnosyn/polygami-polygyni-polyandri/

http://www.kacklar.nu/2012/02/vilka-delar-av-varlden-accepterar-polygyni/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Polygami#Hinduiska_samh.C3.A4llen

http://www.chabad.org/library/article_cdo/aid/558598/jewish/Does-Jewish-Law-Forbid-Polygamy.htm

http://fusion.net/modern_life/story/pope-francis-views-contraception-impact-aids-work-15479

http://sv.wikipedia.org/wiki/Abortfr%C3%A5gan#Protestantism

http://islam.se/kvinnosyn/abort/

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/ortodoxabort.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Buddhism_and_abortion

http://www.dhamma.se/buddha/140.htm#ABORT

http://www.sacred-texts.com/bud/tib/nytimes.htm

http://www.bbc.co.uk/religion/religions/buddhism/buddhistethics/contraception.shtml

http://en.wikipedia.org/wiki/Hinduism_and_abortion

http://en.wikipedia.org/wiki/Religion_and_birth_control#Hinduism

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/skiljas.htm

http://www.imamalicenter.se/sv/skilsmassa

http://www.islamiska.org/s/kvhs7.htm

http://www.minatecken.se/religion/religion_buddhism.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Skilsm%C3%A4ssa#Judendom

http://sv.wikipedia.org/wiki/Aguna

Kristendom

Kristendomen uppstod i Israel för cirka 2000 år sedan. Landet var ockuperat av romarna, och det judiska folket väntade på att en god härskare skulle komma och befria dem – närmare bestämt Messias. Messias skulle vara en vanlig människa, men sänd från Gud. Jesus föddes i Betlehem efter att en ängel berättat för den unga Maria och hennes man Josef att de skulle få ett barn vars far var ingen mindre än Gud. Jesus växte upp och många trodde att han var Messias. Men han förespråkade fred och kärleksbudskapet och ville inte vara med och störta romarna. Jesus vandrade omkring och spred Gudsbudskapet tillsammans med sina tolv lärjungar. Han predikade, botade sjuka och hjälpte fattiga. Men han Jesus hade många fiender och blev förrådd av en av sina lärjungar, Judas. Jesus fängslades och korsfästes. Han visste redan att detta skulle hända, men gav sitt liv för människorna. Han uppstod tre dagar senare, var på jorden ett tag för att samtala med sina lärjungar och färdades sen till himlen.

Kristendomen är världens största religion med cirka två miljarder anhängare. Den är störst i Europa, Amerika, Ryssland, Australien, Nya Zeeland och Afrika. I Sverige är ungefär 6 320 000 personer troende kristna.

Kristendomens heliga bok heter Bibeln. Det gamla testamentet delar de med judendomen, men Det nya testamentet är enbart kristen. Den handlar om Jesu födelse, innan och efter. Om hans liv, hans död och den kristna kyrkans första tid.

Kristendomen är monoteistisk, det vill säga att den bara innehåller en gud. Samtidigt som det bara finns en gud så existerar treenigheten. Den består av Fadern, Sonen och Den heliga Ande. Gud är på ett sätt alla dessa tre ting.

Denna religion utövas i den kristna kyrkan. Gudstjänst kan äga rum var som helst, men sker oftast i en kyrka. Många kristna döps och gifter sig i kyrkan och begravs även där. De viktigaste pilgrimsmålen inom kristendomen är Jerusalem där Jesus föddes, Rom, och Santiago de Compostela (Spanien) där aposteln Jacob är begraven.

Det finns tre stora inriktningar inom kristendomen.

Den ortodoxa: deras präster kallas patriarker, och den främste har sitt huvudcenter i Konstantinopel, Istanbul. Inom ortodoxismen är det okej att gifta om sig två gånger och man får skilja sig. Prästen bör vara gift, däremot får inte biskopar vara det. Det är okej med kvinnliga präster. Den katolska kyrkan har sju heliga mysterier (ritualer) som består av dopet, konfirmationen, bikten, äktenskapet, de sjukas smörjelse, vigningens sakrament och nattvarden.

Den katolska: den äldsta och största inriktningen, cirka 55 procent av alla kristna är katolska. Deras huvudfigur är påven – nuvarande är påve Fransciskus - som har sin position i Vatikanstaten. Inom katolicismen är det inte tillåtet att skilja sig eller använda preventivmedel, och präster måste leva i celibat. Den katolska kyrkan har precis som den ortodoxa sju heliga ritualer, de är samma till innehållet men kallas här för sakrament.

Den protestantiska: uppkom på 1500-talet då den tyska munken Martin Luther protesterade mot den katolska kyrkan, och speciellt mot deras avlatsbrev. Han hänvisade till Bibeln och uppmuntrade folk att följa den istället för att blint lyda påven. Med Luther som förebild bildades den evangelisk-lutherska kyrkan, numera den protestantiska. Reglerna är inte alls lika stränga som de katolska och ortodoxa. Protestantismen har två sakrament: dopet och nattvarden. Men även inom den protestantiska tron är det vanligt med giftermål i kyrkan och konfirmation.

Det finns även så kallade frikyrkor – dessa växte fram under 1800-1900-talet och tolkade Bibeln på ett friare sätt. De största kyrkorna inom denna mindre inriktning heter Pingstkyrkan och Missionskyrkan.

Det finns många kristna högtider och helgdagar, men de största som firas i hela världen är jul (juldagen), påsk och pingstdagen. I Sverige firas även bland annat advent, nyårsdagen, annandag pingst, skärtorsdagen och midsommardagen. Juldagen firas till minne av Jesu födelse och påsken till minne av Jesu död. Pingstdagen till minne av den kristna kyrkans grundande, ”kyrkans födelsedag” – det var då Den helige Ande visade sig för apostlarna i Jerusalem (alltså, det var då Jesus återvände till sina lärjungar på jorden för en kort stund). Advent firas som en förberedelse för Jesu ankomst.

Bibeln innehåller 10 budord som varje god kristen bör sträva att leva efter. De handlar om att man inte får mörda, stjäla, missbruka Guds namn, begå äktenskapsbrott eller vilja ha någon annans partner, tjänare, bostad, boskap etcetera. Man ska erkänna Gud som sin gud, och den enda guden. Jesus sammanfattade lagen med orden ”Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem. Detta är lagen och profeterna”. Han fick även frågan vilket budord som var viktigast och svarade: ”Du skall älska Herren, din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet.” Han spred kärleksbudskapet och förespråkade den gyllene regeln: ”Du skall älska din nästa som dig själv.”

Centralt i den kristna etiken är alltså de 10 budorden, syndernas förlåtelse, kärleken till nästa och församlings gemenskap. Inom den katolska kyrkan spelar även De sju dygderna och dess motsats De sju synderna stor roll.

bildkälla.

I Bibeln har homosexualitet länge tolkats som en synd och därför har alla tre inriktningar länge haft en negativ syn på detta. Svenska kyrkan (protestantisk) var och är en av de första kristna kyrkorna i världen som öppnat upp för att två män eller två kvinnor ska kunna gifta sig där. Detta skedde så sent som år 2009. Den katolska kyrkan hänvisar till Förste moseboken, Romarbrevet, Först Korinthierbrevet och Första Timotheosbrevet när de hävdar att homosexualitet är fel och onaturligt. Gällande kvinnans roll inom denna religion så säger Paulus i Bibeln att kvinna och man är jämbördiga, men att rollerna inom relationer är olika. ”Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan. Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, men allt kommer från Gud.”

Trots Paulus ord om jämställdhet så är kvinnan fortfarande underordnad mannen på många sätt, exempelvis sa Paulus också: ”Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomster.”

De kristna som är för exempelvis kvinnliga präster och jämställdhet mellan könen menar att de som är/agerar mot tolkar Bibeln med dåtidens ögon – de ser, omedvetet, inte bara Gud som föredöme utan även människorna som är med däri, vilket är fel, eftersom människorna levde efter dåtidens värderingar.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Nya_Testamentet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristendomen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Protestantism

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen#

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen/kristendomens-riter#

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/helger.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pilgrim#Kristendomens_vallf.C3.A4rdsm.C3.A5l

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristen_etik

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristendom_och_homosexualitet

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/kvinnsyn.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Christianity_by_country

Rebeckas bildspel.

måndag 12 maj 2014

→ Intervju med Jens Åman, mormon ←

av någon anledning går det ej att lägga in själva videon, men på andra sidan länken finns en filmad intervju jag gjort tillsammans med mina vänner och klasskamrater olivia och august.

fredag 9 maj 2014

Islams frontfigur är profeten Mohammed, född i Mecka. Han fick en religiös uppenbarelse vid fyrtio års ålder (år 610 enligt islams tidräkning) via Guds ord som skickades till honom av ärkeängeln Jibril (Gabriel inom kristendomen). Mohammed sammanfogade orden till det som skulle bli Koranen, och började sprida islam. Han levde enkelt med sin religiösa uppgift som livsmening, vilket är det Koranen förespråkar. Det kallar för hadith att ha Mohammed, hans liv och handlingar som förebild.

Till skillnad från Jesus i kristendomen och judendomen, tror inte muslimerna att Mohammed var den som skapade religionen – han vidareutvecklade bara Abrahams, Moses och Jesus - inom islam kallad Isa - ursprungliga trosåskådning. De tror alltså precis som i kristendomen på jungfrufödelsen, men i deras ögon är Jesus inte Gud utan en profet. Han dog heller inte på korset utan kallades upp till himlen av Gud.

Islam är världens näst största religion. Det bor omkring 1,5 miljarder muslimer i världen, alltså 21 procent av världsbefolkning. Ungefär 60 procent av dessa bor i Asien och 20 procent i Mellanöstern och Nordafrika.

Gud heter Allah, ett namn som kan liknas vid namnet i kristendomens Gud. Namnet betecknar en monoteistisk (ensam, enda) gud. Allah skapade världen, härskar över alla ting, är allvetande och förlåtande. Precis som kristendomen tror islam på en himmel och ett helvete. De som följt Allahs ord och varit goda kommer till himlen och det som inte gjort det hamnar i helvetet. Om man endast syndat stannar man bara i helvetet under en begränsad tid, men om man har dyrkat fler än Allah – och ansett dem lika mycket värda - så hamnar man där för alltid.

Muslimernas heliga skrift heter Koranen. I boken står det att den inte får ändras utan ska behållas som den är, så översättningar till andra språk räknas inte som själva Koranen utan som tolkningar av dess budskap. Koranen är uppdelad i 114 suror, kapitel, och är uppdelade efter var Mohammed befann sig när de uppenbarades för honom. Bland annat står det i dessa suror vilka regler man som muslim ska följa. Budskapet i Koranen är att man som troende muslim ska ägna sig villkorslöst åt Gud, som Mohammed gjorde, och tro på allt som står däri.

Det finns olika riktningar inom islam. De två huvudriktningarna heter sunni och shia. - Sunni är störst och dess anhängare kallas sunniter. Mellan 75 till 90 procent av alla muslimer är sunniter. De följer Koranen och har Mohammeds levnadssätt som förebild. Mohammed räknas som den sista profeten.

- Shiamuslimerna däremot tror att Mohammed utsåg sin svärson Ali till sin efterträdare och att imamerna har rätt att omtolka Koranen. De tror även att Ali kommer att återvända som frälsare och ledare.

- Sufism är en riktning som handlar om att fokusera på det andliga inom islam. Sufierna strävar efter att fria sina själar och hjärtan från begär. De får inte studera eller begrunda Koranens verser. Enligt dem har varje vers både inre och yttre meningar, men de inre får bara avgöras av de sufiäldste.

- Salafister är konservativa bokstavstroende och vill gå tillbaka till islam så som de upplever att den lärdes ut av de tre första generationerna efter Mohammed. Salaf betyder ”förfäder”.

- Det finns fler mindre riktningar, bland annat Sydostasiatisk islam (blandar främst hinduistiska traditioner med islam), Afrikansk islam (blandar afrikanska traditioner med islam) och Druserna (härstammar från shia men med kristna drag).

Bönen genomförs i synagogor, ledd av en iman (en ledare som väljs av gruppen). Det finns en pilgrimsfärd vid namn Hajj då muslimerna åker till Mecka, den heliga staden. Det är obligatoriskt att genomföra den en gång i livet, förutsatt att man har god hälsa eller ekonomiska förutsättningar. Man kan genomföra den för andra under speciella förutsättningar – och efter man har gjort den för sig själv – exempelvis om personen är kroniskt sjuk eller mycket gammal. Syftet är att komma närmare Allah och få en starkare medkänsla gentemot andra människor. Hajj är en av islams fem pelare.

Al-Masjid al-Nabawī-moskén i Medina.

Imam är namnet på den religiösa funktionär som leder böner. Han står framför de övriga, med ryggen mot, och de följer hans rörelser. I de stora moskéerna finns två imaner. De har ingen särskild dräkt och får endast en lite lön, till skillnad från exempelvis kristendomens präster.

Islams fem pelare:

- trosbekännelsen, shahada.

”Det finns ingen gud utom Gud och Mohammed är Guds profet”. Den som uttalar dessa ord på arabiska – i sällskap med två muslimer - och uppriktigt menar det anses ha konverterat till islam.

- tidebönen, salah

Man ska be fem gånger om dagen.

- allmosan, zakat.

Man ger gåvor till fattiga.

- fastan (Ramadan) sawm

- vallfärden till Mecka, hajj.

Det finns flera högtider inom islam:

Fredagsbönen (Yawn al-Jum’a) – då samlas de troende muslimerna för att be i moskéer. Mannen måste delta, men kvinnan får välja. Den sker när solen passerar sin högsta punkt på himlen. Innan man går till moskén bör man tvätta sig, ha rena kläder och inte äta mat som ger dålig andedräkt. Fredagsbönen handlar om att undervisa muslimerna i deras förpliktelser, uppdateras om aktuella frågor och stärka de religiösa banden.

Ramadan – det är fastemånaden. Den räknas som en lyckomånad, eftersom det var då Allah uppenbarade de första verserna i Koranen för Mohammed. Från att solen går upp till att solen går ner äter och dricker muslimerna ingenting. Syftet är att lära sig tålamod, ödmjukhet och öka sitt medvetande kring islam. Det är en tid för goda gärningar, avhållsamhet, festligheter och givmildhet. Om man är gravid, sjuk, gammal eller liten så behöver man inte fasta, utan man kan istället skänka pengar till välgörenhet.

Eid al-Fitr och Eid al-Adha – dessa två högtidsdagar infaller dagarna efter varandra. På Eid al-Fitr firar man att Ramadan är slut och att man fullbordat Allahs uppgift genom att vara disciplinerad. På Eid al-Adha firar man avslutandet av Hajj (pilgrimsfärd till Mecka) och händelsen i Koranen när profeten Ibrahim sattes på prov av Allah genom att han ombads av döda sin son Ismail (samma historia som i judendomen och kristendomen). Båda dagarna börjar med bön, sedan besöker man vänner och vänner för att byta gåvor och ger allmosor till de fattiga.

Exempel på mat som kan ätas under Eid al-Fitr, kyckling med kryddat ris.

Det finns ett antal levnadsregler som man som muslim ska följa. Man ska tala sanning, vara förlåtande, försonlig och ge allmosor (gåvor åt fattiga). Man ska inte dricka alkohol, äta fläskkött eller låna pengar mot ränta. Man ska genomföra Hajj en gång i livet, genomföra högtiderna och be.

När man läser om hemska händelser som skett i muslimska familjer/länder, såsom hedersmord, tvångsäktenskap, kvinnor som nekas utbildning och andra hemska saker i tidningar kopplar många detta till religionen och Koranens budskap. Detta stämmer inte, det är inte tillåtet att göra någon av dessa saker enligt islam. De som gör det och hänvisar till islam följer inte Koranen eller religionen såsom den faktiskt är. I Koranen står det att tvång inte ska förekomma i religionen: ”änkan och den frånskilda kvinnan skall inte giftas förrän hon ger order om det, och jungfrun skall inte giftas bort förrän hon gett sin tillåtelse till det” och ”då en man ger bort sin dotter i giftermål, och hon misstycker skall äktenskapet avvisas”. Mord likställs inom islam med att döda hela mänskligheten, eftersom livet är något Allah har skapat. Bland annat så är det talibanerna som spritt denna fördom, att kvinnoförtryck och mord är en del av islam. Talibanerna är en väpnad, extremistisk rörelse regerade i Afghanistan mellan 1996 och 2001. De har en sträng och begränsande syn på kvinnor: där de får makten tvingas kvinnorna bland annat att bära burka, de får varken arbeta eller gå i skolan efter att de fyllt åtta år och kvinnor som utbildas till lärare riskerar dödsstraff. Men islam är inte helt och hållet jämställd; de kvinnor som velat bli imaner har stött på mycket motstånd.

Det finns många fördomar kring den muslimska kvinnans slöja. Det finns olika typer av slöjor, såsom hijab (täcker hår och axlar), niqab (täcker hela kroppen förutom ögonen), chador (täcker allt utom ansiktet) och burka (som täcker allt, med ett nät framför ögonen). Den troende muslimska kvinnan uppmanas bära den när hon är ute, men behöver inte ha den hemma. Många betraktar slöjan som en synonym till det kvinnoförtryck som jag nämnde i texten ovan. I grunden handlar slöjbärande om att fokusera på intellektet istället för utseendet. I Koranen står det följande: ” Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar - och till [alla] troende kvinnor - att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade.”

Detta är alltså inget som förhindrar kvinnan till att utbilda sig, säga sina åsikter, tänka självständigt eller bestämma över sitt eget liv. Det gör henne inte mindre värd än mannen. Många kvinnor ser slöjan som en protest mot samhällets ytlighet.