religionsfakta & tankar om tro

Världsreligionernas syn på sexualitet och samlevnad

Förhållandet mellan könen

Kristendom:

Kristendomen är den av världsreligionerna som anpassar sig mest efter samhället. Även om det varierar från församling och individ så är det relativt jämställt mellan könen, åtminstone i jämförelse med de övriga världsreligionerna. Men i Bibelns skapelseberättelse finns två stycken som pekar ut att kvinnan är underlägsen mannen. För det första så skapas Eva ur Adams revben. För det andra övertalar Eva honom att smaka på den förbjudna frukten trots Guds regler, och det ses som hennes fel att de blir utskickade från paradiset. På andra ställen i Bibeln så säger Paulus säger att könen ska vara jämställda, men trots detta finns det också stycken som visar motsatsen, bland annat att kvinnan ska tiga. I kristendomen, till skillnad från de övriga världsreligionerna, är det allmänt accepterad med kvinnliga präster, trots att förstås inte alla håller med om detta.

Islam:

Enligt Koranen är män och kvinnor lika värda, men har olika roller, rättigheter och religiösa plikter. I Koranen står även det att ”änkan och den frånskilda kvinnan skall inte giftas förrän hon ger order om det, och jungfrun skall inte giftas bort förrän hon gett sin tillåtelse till det”. Mycket kvinnoförtryck som sker i muslimska länder har inte mycket med ursprungsreligionen att göra, utan har uppkommit på grund av talibanerna. Trots detta står det också att mannen är kvinnans förmyndare och att hon därför inte är helt självständig. Kvinnor som velat bli imaner har också stött på stort motstånd.

Buddhism:

Buddhismens lära gör inte mycket skillnad på kvinnor och män. En buddhistisk kvinna kan gifta sig med vem hon vill, oavsett religion. Men inom grenen hiniyana tror man inte att nunnor kan nå nirvana, hon måste återfödas som man och bli munk först. I mahayana och vajrayana däremot finns det många kvinnliga bodhisattvor (upplyst person som strävar efter nirvana).

Hinduism:

Trots att det förekommer en del kvinnliga gudar såsom Lakshmi, Kali och Saraswati som är viktiga inom hinduismen, så har kvinnorna ingen speciellt hög ställning i den hinduiska kulturen. I religiösa texter beskrivs kvinnan bara i relation till mannen: som en fru, en dotter eller en änka. Kvinnans viktigaste uppgift tycks vara att bli gift och äktenskapet arrangeras ofta av föräldrarna. Enligt en gammal sed så ska kvinnans föräldrar betala en hög summa pengar till brudgummen. Inom gudendomen klarar sig inte gudarna utan sina gudinnor, det är från dem de får sin kraft, shakti. På grund av denna tro har det skett änkebränningar, sati, – en sed som innebär att om en man dör så borde hans fru, frivilligt eller med våld, också gå in i döden för att kunna fortsätta vara där för honom. Seden förbjöds på 1800-talet, men har ändå skett i modern tid. Namnet sati kommer från Shivas fru Sati (också kallad Lakshmi och Dakshayani) som tände eld på sig själv för Shivas skull. De könsbaserade orättvisorna håller på att försöka utjämnas.

Judendom:

Ur genusaspekt har mannen generellt högre status än kvinnan i den här religionen, speciellt i den ortodoxa grenen. I de ortodoxa synagogorna sitter män och kvinnor åtskilt och kvinnorna får sitta bakom en såkallad Mechiza. I judendomen måste det finnas tio stycken vuxna judar närvarande för att gudstjänsten ska kunna börja, men i den ortodoxa judendomen måste dessa tio vuxna vara män. I reformjudendomen däremot sitter män och kvinnor sida vid sida och där kan kvinnor till och med vara rabbiner. Inom den ortodoxa riktningen täcker gifta kvinnor ofta sitt hår med en hatt eller en sjal. Inom reformjudendomen får kvinnor vara rabbiner.

Sexuellt umgänge:

Kristendom:

I Bibeln står det att sex är något man har efter man har gift sig. Det är ingen lag, men ett råd som ses som Guds ord. I Det gamla testamentet är synen på sex positiv, så länge det sker inom äktenskapet mellan man och kvinna. Kristendomen är en av mer komplicerade religionerna angående sex, även om detta varierar mellan troende. I vissa kretsar är sex skambelagt, även inom äktenskapet. Vad detta beror på finns det bara teorier om, men det skulle kunna ha med att Jesus aldrig gifte sig (enligt Bibeln) att göra. Han ses ju som den ultimata förebilden. Kanske kan det också ha att göra med att kärleken till Gud ska vara det största och inte får ha konkurrans.

I stater i USA finns det ett kritiserat fenomen vid namn ”purity cermonies”. Det grundades av familjen Wilson i Colorado år 1998 och går ut på att dottern ska vara oskuld till hon gifter sig. Ofta är dottern tonåring, men i vissa stater kan hon vara så ung som fyra år. Hon går på en arrangerad bal tillsammans med sin pappa och det är som vilken fin dans som helst, förutom att de där avger varsitt löfte. Dottern lovar att inte ha sex innan äktenskapet och pappan lovar att beskydda sin dotter. En del i löftet lyder att han ska beskydda ”the purity of mind, body and soul”. Dottern får en symbol i form av ett smycke som det är tänkt att hon ska bära tills hon gifter sig.

Förespråkare menar att fenomenet stärker bandet mellan dotter och pappa. Istället för att söka kärlek genom relationer och sex med unga män, så vänder hon sig till sin pappa för stöttning och kärlek. Motståndare hävdar att detta begränsar döttrarnas frihet, går tillbaka i tiden genom att sätta värde på hennes oskuld istället för hennes handlingar och tankar och betraktar kvinnan som ett föremål att ges från pappan till mannen vid giftermål. Jag tycker cermonin känns obehaglig av många anledningar. Ingen ska behöva känna att – i det här fallet – hon är övervakad och inte kan bestämma över sin egen sexualitet. Även fast döttrarna om de är gamla nog själva bestämmer att de vill avge löftet, så tror jag inte att det är bra. Angående det symboliska smycket så trodde jag tidigare att symbolen alltid var en ring, men har nu läst att ibland är denna symbol ett armband med en hjärtformad berlock. Till berlocken finns en liten nyckel som pappan ska ha och ge till dotterns man när hon gifter sig. Det ger verkligen känslan av att hon inte är en person utan ett objekt. Mr Wilson har sagt att han inte vill att oskuldslöftet ska vara ett framträdande element i ”purity balls” utan pappans löfte att alltid skydda och finnas där för sin dotter. Men jag får rysningar av obehag när jag läser hans citat från New York Times (2008): ”Fathers, our daughters are waiting for us… They are desperately waiting for us in a culture that lures them into the murky waters of exploitation. They need to be rescued by you, their dad.” Det låter sektaktigt, begränsande och förminskar kvinnans egen kapacitet och styrka. Det känns även som ett synsätt från skapelseberättelsen – ”purity balls” riktar sig främst till unga kvinnor och Eva var en ung kvinna som syndade. Hon bröt mot Guds ord att inte äta av den förbjudna frukten. Slutsats = unga kvinnor är mer benägna att synda och behöver regler/cermonier som begränsar dem?

bildkälla: från David Magnussons bildserie "Purity".

Islam:

Sex uppmuntras så länge det är innanför äktenskapet, men man får inte ha samlag om kvinnan har mens, under pilgrimsfärd och under Ramadan. Synen på onani varierar, men oralsex är i regel inte okej. Enligt Koranen är könsorganet orent, trots att sex räknas som heligt, och munnen ska användas till att recitera heliga texter.

Buddhism:

Man ska inte ha sex utanför äktenskapet och det finns tydliga regler som säger att man inte ska missbruka eller göra skada med sin sexualitet. Man får inte ha en sexuell relation med någon som redan är gift eller förlovad, med någons tjänare eller med en minderårig. Munkar måste leva i celibat, det vill säga inte ha sex alls. Anledningen är att lust, enligt Buddha i heliga texter, räknas som en last som man ska göra sig fri ifrån för att nå upp till nirvana.

Hinduism:

Sex utanför äktenskapet är förbjudet men inom ses det som något positivt. Enligt tantrismen som är en inriktning med ursprung ur det hinduistiska shaktismen och det talas om likheterna mellan den sexuella och den religiösa extasen.

Judism:

Synen varierar i de olika riktningarna. Ortodoxa följer strikt att sex endast ska ske inom äktenskapet, men liberala och konservativa judar har större tolerans eftersom sex innan äktenskapet ofta sker. Sex ses inte som något skamfullt eller syndigt, och rabbiner uttalar sig sällan fördömande om det.

Homosexualitet:

Kristendom:

Kristendomens Bibeln tolkas olika i olika inriktningar och bland olika kristna individer, och därför har inte alla samma syn på homosexualitet. Vissa menar att texterna mot homosexualitet skrevs med värderingarna som var för 2000 år sedan och inte bör efterföljas idag. Andra tolkar det som står i Bibeln bokstavligt och är därför emot homosexualitet. Exempelvis följande i Mose lag: ”Om en man ligger hos en annan man såsom man ligger hos en kvinna, så göra de båda en styggelse; de skola straffas med döden, blodskuld låder vid dem.” och ”Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt.” Samtidigt står det på andra delar i Bibeln att den som ligger med en kvinna som har mens och den som äter en blodig köttbit också ska straffas med döden. I vårt moderna samhälle hindrar mens inte sexuellt umgänge och såkallad råbiff är klassad som delikatess i restaurangvärlden. Som slutsats på det känner jag att det är svårt att förstå att så många kristna håller fast vid att homosexualitet är fel. Dessutom talar aldrig Jesus som sprider kärleksbudskapet om samkönad kärlek som en synd, han talar om att ”älska sin nästa” och pratar om att älska alla, fattig som rik, gammal som ung och man som kvinna. Då är det väl givet att han också inkluderar hbtq-personer?

Däremot säger Paulus i Första Korinthierbrevet: ”Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män, inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare – ingen sådan får ärva Guds rike.” Många menar att meningen ”män som ligger med andra män” inte syftar på homosexualitet utan på pedofili. Att meningen är felöversatt, och att meningens andra ”män” ska ersättas av ”pojkar” eftersom det då blir korrekt. Ett annat argument är att Paulus brev riktar sig mot gamla tiders romare och greker som ofta utnyttjade unga pojkar. Även fast homosexualitet har accepteras i större grad nu än tidigare är det ändå många kristna som är emot att samkönade par ska få gifta sig i kyrkan. Detta eftersom de med hänvisningar till Adam och Eva (skapelseberättelsen) hävdar att Gud vill att äktenskapet bara ska vara mellan man och kvinna.

Islam:

Generellt räknas homosexualitet som något fel, eftersom det enligt Koranen är förbjudet. Precis som i Bibeln har detta sin grund ibland annat att äktenskapet ses som något bara ämnat för en man och en kvinna. En del muslimer hävdar att homosexualitet är ett västerländskt påfund och vissa går så långt som att påstå att det inte finns några homosexuella individer i islamska länder. Men precis som inom alla religioner finns de dem som tycker annorlunda – de muslimer som accepterar homosexualitet använder sig av omtolkningar och säger att det inte är något individen själv väljer utan det är Guds val eftersom han är skaparen. I vissa muslimska länder är det dödsstraff på homosexuella. Sex med en person av samma kön strider mot sharia (islamsk lag), men samtidigt uppmuntra sexuellt umgänge/tillfredställelse, men då med motsatta könet. Motsägelsefullt tycker jag.

Buddhism:

Inom buddhism finns det inga tydliga regler eller texter kring homosexualitet. Det finns fem etiska övningar, Pancha Silas, som en buddhist bör öva på varje dag. Den tredje övningen/regeln handlar om sexualitet. En enkel förklaring på regeln är ”Jag gör det till min övning att inte missbruka min sexualitet och föra ett rent liv.” Inom buddhism handlar det om att inte skada eller behandla någon illa genom sex. Man ska inte tillfredsställa sina egna behov på andras bekostnad, detta gäller alla oberoende av sexuell läggning. Det finns regler som säger att man inte ska missbruka sin sexualitet, detta handlar inte om vilken form av sexualitet utan om åtagande och samtycke. Men Dalai Lama som är den religiösa ledaren för tibetansk buddhism har starka åsikter kring homosexualitet. Han anser att det är oacceptabelt för en praktiserande buddhist, och har samma åsikter kring onani och oralsex. Han ser det som ett brott mot religiösa regler trots att det inte finns några regler som syftar på detta.

Hinduism:

Acceptansen för homosexuella varierar, men homosexuella hinduer får inte registrera partnerskap på något vis. Det står inte mycket om det i religiösa texter, men enligt många hinduer kan romantisk kärlek bara uppstå mellan en man och en kvinna, och samkönad kärlek består enligt dem bara av lust. I Bhagavad Gita, en del av den heliga Mahabharata, menar en av guden Vishnus avatarer att lust strider mot hinduistisk tro och därför är en väg till Naraka (helvetet).

Judendom:

Eftersom judendomen delar Det gamla testamentet med kristendomen så är står det även i judiska texter att homosexualitet är förbjudet. Mer ortodoxa judar håller fast vid detta, medan liberala och till en viss del konservativa har en mer tolerant syn på det.

Flera sexpartners

Kristendom:

Det är inte tillåtet med flera partners inom kristendomen. Då handlar det mer om lust än kärlek. I Bibeln står följande: ”Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött. Vad Gud har fogat samman, skall människan inte skilja åt.” Trots detta hände månggifte under den tidiga kristendomen.

Islam:

En man har rätt att gifta sig med fler än en fru, därmed är det också okej för en man att ha flera sexpartners. Han får gifta sig med högst fyra fruar, under förutsättning att han behandlar alla rättvist. Polyandri – en kvinna som tar sig flera män – är däremot förbjudet. Det berättar ju att islam inte alls är helt jämställt.

Buddhism:

Det är etiskt tillåtet att för en man att gifta sig med mer än en kvinna om alla iblandade parter är med på det.

Hinduism:

Religionen är varken för eller emot det.

Judendom:

Polygami förekommer inte. Det är inte förbjudet enligt deras religiösa skrifter. I Gamla Testamentet tog sig dock både Abraham och kung David flera fruar. Abraham gifte sig med Hagar för att hans fru Sara inte kunde få barn.

Preventivmedel och abort

Kristendom:

- Det står ingenting om preventivmedel i Bibeln, men den katolska kyrkan är generellt negativ både till preventivmedel och abort. Den tidigare påven Johannes Paulus II har sagt att ”Försök att hindra fortplantningen med preventivmedel motsäger den fulla sanningen i sexualakten som uttryck för äktenskaplig kärlek”. Påve Franciscus däremot ställer sig lite mer liberalt i frågan angående preventivmedel. Han anser att kondomer är okej eftersom det förhindrar spridning av könsjukdomar. Kyrkan anser att mänskligt liv börjar vid befruktningen och att det vore mord att göra abort. Dock så gör biskoparna undantag ifall kvinnan är döende och de måste välja mellan hennes liv och barnet.

- Den ortodoxa kyrkan godkänner inte abort.

- Den protestantiska kyrkan har ingen bestämd åsikt i frågan utan det varierar mellan församlingar. En grund är att den kristna människan själv ska förstå och ta ställning i svåra frågor som abort, med Guds ord i bakhuvudet.

Islam:

Generellt accepteras preventivmedel. Abort är tillåtet under vissa speciella omständigheter. Om man vill göra abort för att man är rädd för att inte kunna uppfostra, försörja eller utbilda barnet så är det inte tillåtet. Om graviditeten leder till något skadligt under så är det tillåtet att göra abort om man befinner sig i ”det första stadiet”, det vill säga under de första fyrtio dagarna av graviditet. Efter det får man inte avbryta, bortsett om det utgör en fara för kvinnans liv. Då får en medicinsk kommitté avgöra huruvida en abort behöver göras eller inte.

Buddhism:

Inom buddhismen finns det ingen klar syn på abort, utan omständigheterna avgör. Det talas inte om ”tillåtet” eller ”otillåtet” utan om ”gynnsamma” och ”ogynnsamma” handlingar – varje människa måste förstå vilka följder handlingarna medför och att allt vi gör påverkar vår karma. Synen varierar mellan de olika inriktningarna. Dalai Lama tycker att ur buddhistisk synpunkt så är abort en negativ handling, men att det beror på omständigheterna. Precis som deras syn på abort, så är synen på preventivmedel inte självklar. Generellt anser buddhisterna att det är fel att döda oavsett anledning. En syn på preventivmedel är att det är okej att använda om det förhindrar befruktning, men om det är ett preventivmedel som stoppar utvecklingen av ett redan befruktat ägg så är det inte okej. Dalai Lama har uttalat sig positivt om användandet av preventivmedel eftersom det är effektivt sätt att minska överbefolkningen på jorden och för att förhindra oönskade barn.

Hinduism:

Abort är generellt otillåtet enligt de heliga skrifterna, så länge kvinnans hälsa inte är i fara. Det hänvisas till karma-lagen som handlar om bra och dåliga gärningar och även till ahimsa som handlar om att inte skada något levande väsen. Hinduismen betraktar embryon som levande från befruktningen. Hinduismen ställer sig inte emot preventivmedel och diskussionen kring det är högaktuell i och med hur överbefolkat Indien är.

Judendom:

Synen på abort och preventivmedel varierar kraftigt inom judendomen. Fostret ses inte som en person förrän efter födseln och det ses inte som mord att göra abort. Alla inriktningar tillåter abort om det utförs i syfte att rädda kvinnans liv. Liberalare inriktningar tycker det är okej om abort utförs även av andra skäl.

Skilsmässa

Kristendom:

Det är tillåtet att skilja sig inom den protestantiska kristendomen, men mest etiskt accepterat om det sker på bådas villkor. Om det är ett gemensamt beslut. Inte om det är den ena partnern som lämnar. Bibeln menar att ett liv i enlighet med Guds vilja aldrig kan styras av egenintressen utan endast av kärlek till nästan. ”Varje beslut måste vara gemensamt. Varje beslut måste ske i kärlek.”

Islam:

Skilsmässa är accepterat inom islam, men det ses som en absolut sista utväg. ”Av alla lagliga saker, är skilsmässa den mest hatade av Allah” menar profeten Mohammed. De kan dock inte träffa någon ny förrän det har gått tre månader – eller snarare, förrän kvinnan har passerat tre menstruationsperioder. Anledningen är att ifall hon skulle vara gravid så ska man veta vem som är pappan. Efter vänteperioden kan paret bestämma om de vill fortsätta leva ihop eller gå skilda vägar.

Buddhism:

Synen på skilsmässa inom buddhismen liknar den inom kristendomen. Om båda partner är överens är det fullt godkänt, men vill bara ena parten skiljas så krävs det bra skäl.

Hinduism:

Skilsmässa är betraktad som onaturligt, men är accepterat. Ses som en sista utväg.

Judendom:

Den allmänna synen på skilsmässa är att det är bättre än ett äktenskap fyllt av bitterhet och olycklighet. Dock så finns det en judisk juridisk term vid namn aguna. Det innebär att en kvinna inte kan skilja sig från sin man om han är försvunnen, har drabbats av en mental sjukdom eller ligger i koma, eller om han vägrar gå med på skilsmässa. Det låter mycket märkligt med denna motstridighet – å ena sidan är den allmänna synen att det är bättre att avsluta ett äktenskap än att leva i det om det är dåligt, men å andra sidan är det bara mannen som får avgöra om skilsmässan kan gå igenom? Låter mycket ojämställt.