Judendomens historia börjar i Mesopotamien – nuvarande Irak - för 4000 år sedan. Religionens stamfader Abraham blev utvald av Gud att tillsammans med kommande generationer bli Herrens utvalda folk. De båda ingick ett förbund som gick ut på att han Gud skulle skydda dem från allt ont i utbyte mot att Abraham skulle sprida Guds ord. Efter Guds vägledning flyttade Abraham och hans familj till Israel. Judendomen är sammanflätad främst med kristendomen eftersom den senare härstammar från judendomen. Det gör även islam. De tre religionerna kallas tillsammans för de abrahamitiska religionerna, namngivna efter Abraham. Även Mose är viktig i judendomen. Långt efter Abrahams död, via hans efterkommande Isak och Jakob, hade hans folk hamnat i Egypten. Där levde de som slavar i 300 år. Historien om Mose är lång, men sammanfattat så mötte han Gud som sa åt honom att befria det judiska folket vilket han också gjorde och ledde dem ut ur Egypten.
Det finns ungefär 14 miljoner judar i världen, de flesta är
bosatta i USA och Israel.
Judendomens heliga skrifter är tre stycken rullar som heter
Torah, Talmud och Tanak. I Torah, även kallad Läran, ingår de Fem moseböckerna
och handlar både om lagar och israeliternas äldsta historia. I Torah står det
även hur det judiska livet helst ska se ut, både helg och vardag. Talmud med
sina 20 000 sidor innehåller bland annat frågor som kan dyka upp i människors
liv, och hur man bör leva. Torah och Talmud är delar av Tanak. Tanak är
judendomens motsvarighet till kristendomens Gamla Testamentet.
Torah.
Inom judendomen ses Messias som en mänsklig ledare, men en människa
utöver det vanliga med ledaregenskaper och makt given av Gud. Han har uppdraget
att se till att det blir världsfred. Medan kristendomen ser Messias som en
gudomlig ledare, någon som kan uträtta underverk, ses de styckena i Tanak som
berättelser om Israels folk. I Tanak står det också att när Messias kommer så blir
det även tiden för Guds rike. En räddning ur nöden och fullkomlig rättvisa.
Gud är namngiven Jahve i Tanak och judarna är hans utvalda
folk. För en jude kan det vara stötande att skriva ut Guds namn, så vissa
skriver G-d. Av samma skäl sa man inte alltid Jahve i gamla tider, utan
istället Adonaj som betyder ”min herre”. Troende judar anser att Gud är allsmäktig
men att han gett människan en fri vilja och att han skapade allt från
ingenting, alltså ur intet. Judendomen är alltså en monoteistisk religion – de tror
bara på en gud.
Det finns olika riktningar inom judendomen:
Ortodox: inom den
ortodoxa judendomen tolkas Torah ordagrant. Ortodox betyder renlärig. Det bor många
ortodoxa judar i New York. Männen formar håret till en tjock lock vid vardera
öra medan resten av håret är kort och dolt under en kippa eller hatt. De har
även ofta bönemantlar, äter bara koshermat och följer alla sabbatsregler.
Liberal/reformjudendom:
de är inte alls lika strikta som de ortodoxa. Reformjudarna följer inte
nödvändigtvis alla regler, kvinnor och män sitter inte åtskilda i synagogan och
det är tillåtet med kvinnliga rabbiner.
Konservativ: de
konservativa är lite som en blandning av ovanstående inriktningar. De låter
tron anpassa sig efter det moderna samhället mer än de ortodoxa, men följer
böckerna mer bokstavstroget än de liberala judarna.
Diaspora är ett
ord som betyder att leva utanför sitt hemland, vilket många judar gör.
Staten Israel är viktig för judarna, inte minst för att det
står i deras heliga skrifter att det är Guds rike. Storbritannien utnämnde år 1948
Israel som en fristad för judarna, eftersom dem sedan urminnes tider blivit förföljda
och förtryckta. Men det var fler som ville ha landet, och en minst sagt
komplicerad konflikt påbörjades och är än idag inte över. Folket som redan
bodde där, palestinierna, fördrevs.
Inom judendomen finns många riter. En av de mest framstående
är omskärelse, som sker ungefär åtta dagar efter att en judisk pojke föds.
Riten kommer från ett förbund som slöts mellan Gud och Abraham i historien om
Abraham och hans son Isak. Abraham var beredd att offra Isak för att bekräfta
sin tro på Gud, men Gud bad honom offra en vädur istället.
Praktiserande judar ska äta kosher (”tillåtet), det vill säga mat som passar in i judiska
regler. Exempelvis så ska man slakta kött – bara växätare, alltså inte griskött
- på ett speciellt sätt och undvika vin, bröd och mjölkprodukter om dessa har
framställts av icke-judar. Kosher-slakteri är förbjudet i Sverige, eftersom djuret
måste vara helt ”rent”, det får inte ens bedövas. Detta räknas som djurplågeri
enligt svensk lag, så judarna importerar sitt kött. De får inte heller tillaga
kött och mjölprodukter tillsammans. Även ha olika uppsättningar bestick,
köksredskap och porslin till dem.
Det finns ett viktigt religiöst plagg som heter kipa – det är en huvudbonad som mannen
bär. Främst i synagogan och andra religiösa sammanhang men vissa bär den jämst
eftersom det står i Talmud. Judar läser upp sina böner tre gånger om dagen. Den
mest kända heter Amida och Den judiska trosbekännelsen – Shema Yisrael är
viktig i gudstjänsten. Tefillin är läderband
som fästs runt armen på män när de utför bön under vardagar. Inuti banden finns
rullar från verser från Torah.
Bar mitzvah och Bat mitzvah är en tillfället då den
judiska pojken respektive flickan uppnår sin religiösa myndighetsålder - vilket
är 13 för pojken och 12 för flickan. Bat mitzvah infördes senare.
I judendomen räknas bröllopet
som en av livets höjdpunkter. Enligt traditionen måste tio judiska män över 13
år närvara, men annars skiljer sig mycket åt beroende på vilken inriktning man
tillhör. Brudparets klädsel ska vara enkel, man ska inte skylta med rikedomar. Giftermålet
sker oftast i en synagoga men kan även ske ute eller hemma, med en rabbin eller
kantor som vigselförrättare. Skilsmässa är tillåtet.
Det finns många högtider inom judendomen. Här är några av
dem:
Sabbat är namnet
på den judiska vilodagen som inträffar varje vecka, från fredag kväll till
lördag kväll. Syftet är att begrunda världens skapelse. Efter Jom Kippur är sabbaten den viktigaste
högtiden. Under sabbaten får man inte arbeta, resa eller tända och släcka eld. I
den ortodoxa inriktningen får man inte heller stänga av eller sätta på ström
eftersom elektricitet räknas som en sorts eld. Enligt traditionen får man bara
bryta mot dessa regler om det gäller att rädda människoliv. Dessa hårda regler
har förmildrats inom konservativ och progressiv judendom.
Jom Kippur kallas
den viktigaste högtiden och den infaller tio dagar efter nyår. Under denna helg
ska de troende fasta, försonas med sina ovänner, be böner och tända ljus för
nära som gått bort. Jom Kippur, ”försoningsdagen”, avslutas med försoningsbönen
Neila.
Chanukka, även
kallad ”ljusets fest”, firas åtta dagar under november-december vid nymåne. Det
firas till minne av Jerusalems tempel år 164 f.v.t.
Ett exempel på en godsak som äts under Chanukka, sufganiyot.
En troende jude ber tre gånger om dagen. Judarnas
samlingslokal heter synagoga. En
judisk gudstjänst kan hållas lite var som helst, men ofta samlas man i
synagogan, umgås och läser religiösa texter. Rabbinen, som är församlingens
ledare och lärare, leder gudstjänsten.
Ur genusaspekt har mannen generellt högre status än kvinnan
i den här religionen, speciellt i den ortodoxa grenen. I de ortodoxa synagogorna
sitter män och kvinnor åtskilt och kvinnorna får sitta bakom en såkallad
Mechiza. I judendomen måste det finnas tio stycken vuxna judar närvarande för
att gudstjänsten ska kunna börja, men i den ortodoxa judendomen måste dessa tio
vuxna vara män. I reformjudendomen däremot sitter män och kvinnor sida vid sida
och där kan kvinnor till och med vara rabbiner. Inom den ortodoxa riktningen täcker
gifta kvinnor ofta sitt hår med en hatt eller en sjal. Inom reformjudendomen
får kvinnor vara rabbiner.
Bild från http://wrapunzel.files.wordpress.com - en judisk kvinna
Bild från http://wrapunzel.files.wordpress.com - en judisk kvinna
som bloggar om sitt liv i Israel.
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konservativ_judendom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.