religionsfakta & tankar om tro

Judendomens historia börjar i Mesopotamien – nuvarande Irak - för 4000 år sedan. Religionens stamfader Abraham blev utvald av Gud att tillsammans med kommande generationer bli Herrens utvalda folk. De båda ingick ett förbund som gick ut på att han Gud skulle skydda dem från allt ont i utbyte mot att Abraham skulle sprida Guds ord. Efter Guds vägledning flyttade Abraham och hans familj till Israel. Judendomen är sammanflätad främst med kristendomen eftersom den senare härstammar från judendomen. Det gör även islam. De tre religionerna kallas tillsammans för de abrahamitiska religionerna, namngivna efter Abraham. Även Mose är viktig i judendomen. Långt efter Abrahams död, via hans efterkommande Isak och Jakob, hade hans folk hamnat i Egypten. Där levde de som slavar i 300 år. Historien om Mose är lång, men sammanfattat så mötte han Gud som sa åt honom att befria det judiska folket vilket han också gjorde och ledde dem ut ur Egypten.

Det finns ungefär 14 miljoner judar i världen, de flesta är bosatta i USA och Israel.

Judendomens heliga skrifter är tre stycken rullar som heter Torah, Talmud och Tanak. I Torah, även kallad Läran, ingår de Fem moseböckerna och handlar både om lagar och israeliternas äldsta historia. I Torah står det även hur det judiska livet helst ska se ut, både helg och vardag. Talmud med sina 20 000 sidor innehåller bland annat frågor som kan dyka upp i människors liv, och hur man bör leva. Torah och Talmud är delar av Tanak. Tanak är judendomens motsvarighet till kristendomens Gamla Testamentet.

Torah.

Inom judendomen ses Messias som en mänsklig ledare, men en människa utöver det vanliga med ledaregenskaper och makt given av Gud. Han har uppdraget att se till att det blir världsfred. Medan kristendomen ser Messias som en gudomlig ledare, någon som kan uträtta underverk, ses de styckena i Tanak som berättelser om Israels folk. I Tanak står det också att när Messias kommer så blir det även tiden för Guds rike. En räddning ur nöden och fullkomlig rättvisa.

Gud är namngiven Jahve i Tanak och judarna är hans utvalda folk. För en jude kan det vara stötande att skriva ut Guds namn, så vissa skriver G-d. Av samma skäl sa man inte alltid Jahve i gamla tider, utan istället Adonaj som betyder ”min herre”. Troende judar anser att Gud är allsmäktig men att han gett människan en fri vilja och att han skapade allt från ingenting, alltså ur intet. Judendomen är alltså en monoteistisk religion – de tror bara på en gud.

Det finns olika riktningar inom judendomen:

Ortodox: inom den ortodoxa judendomen tolkas Torah ordagrant. Ortodox betyder renlärig. Det bor många ortodoxa judar i New York. Männen formar håret till en tjock lock vid vardera öra medan resten av håret är kort och dolt under en kippa eller hatt. De har även ofta bönemantlar, äter bara koshermat och följer alla sabbatsregler.

Liberal/reformjudendom: de är inte alls lika strikta som de ortodoxa. Reformjudarna följer inte nödvändigtvis alla regler, kvinnor och män sitter inte åtskilda i synagogan och det är tillåtet med kvinnliga rabbiner.

Konservativ: de konservativa är lite som en blandning av ovanstående inriktningar. De låter tron anpassa sig efter det moderna samhället mer än de ortodoxa, men följer böckerna mer bokstavstroget än de liberala judarna.

Diaspora är ett ord som betyder att leva utanför sitt hemland, vilket många judar gör.

Staten Israel är viktig för judarna, inte minst för att det står i deras heliga skrifter att det är Guds rike. Storbritannien utnämnde år 1948 Israel som en fristad för judarna, eftersom dem sedan urminnes tider blivit förföljda och förtryckta. Men det var fler som ville ha landet, och en minst sagt komplicerad konflikt påbörjades och är än idag inte över. Folket som redan bodde där, palestinierna, fördrevs.

Inom judendomen finns många riter. En av de mest framstående är omskärelse, som sker ungefär åtta dagar efter att en judisk pojke föds. Riten kommer från ett förbund som slöts mellan Gud och Abraham i historien om Abraham och hans son Isak. Abraham var beredd att offra Isak för att bekräfta sin tro på Gud, men Gud bad honom offra en vädur istället.

Praktiserande judar ska äta kosher (”tillåtet), det vill säga mat som passar in i judiska regler. Exempelvis så ska man slakta kött – bara växätare, alltså inte griskött - på ett speciellt sätt och undvika vin, bröd och mjölkprodukter om dessa har framställts av icke-judar. Kosher-slakteri är förbjudet i Sverige, eftersom djuret måste vara helt ”rent”, det får inte ens bedövas. Detta räknas som djurplågeri enligt svensk lag, så judarna importerar sitt kött. De får inte heller tillaga kött och mjölprodukter tillsammans. Även ha olika uppsättningar bestick, köksredskap och porslin till dem.

Det finns ett viktigt religiöst plagg som heter kipa – det är en huvudbonad som mannen bär. Främst i synagogan och andra religiösa sammanhang men vissa bär den jämst eftersom det står i Talmud. Judar läser upp sina böner tre gånger om dagen. Den mest kända heter Amida och Den judiska trosbekännelsen – Shema Yisrael är viktig i gudstjänsten. Tefillin är läderband som fästs runt armen på män när de utför bön under vardagar. Inuti banden finns rullar från verser från Torah.

Bar mitzvah och Bat mitzvah är en tillfället då den judiska pojken respektive flickan uppnår sin religiösa myndighetsålder - vilket är 13 för pojken och 12 för flickan. Bat mitzvah infördes senare.

I judendomen räknas bröllopet som en av livets höjdpunkter. Enligt traditionen måste tio judiska män över 13 år närvara, men annars skiljer sig mycket åt beroende på vilken inriktning man tillhör. Brudparets klädsel ska vara enkel, man ska inte skylta med rikedomar. Giftermålet sker oftast i en synagoga men kan även ske ute eller hemma, med en rabbin eller kantor som vigselförrättare. Skilsmässa är tillåtet.

Det finns många högtider inom judendomen. Här är några av dem:

Sabbat är namnet på den judiska vilodagen som inträffar varje vecka, från fredag kväll till lördag kväll. Syftet är att begrunda världens skapelse. Efter Jom Kippur är sabbaten den viktigaste högtiden. Under sabbaten får man inte arbeta, resa eller tända och släcka eld. I den ortodoxa inriktningen får man inte heller stänga av eller sätta på ström eftersom elektricitet räknas som en sorts eld. Enligt traditionen får man bara bryta mot dessa regler om det gäller att rädda människoliv. Dessa hårda regler har förmildrats inom konservativ och progressiv judendom.

Jom Kippur kallas den viktigaste högtiden och den infaller tio dagar efter nyår. Under denna helg ska de troende fasta, försonas med sina ovänner, be böner och tända ljus för nära som gått bort. Jom Kippur, ”försoningsdagen”, avslutas med försoningsbönen Neila.

Chanukka, även kallad ”ljusets fest”, firas åtta dagar under november-december vid nymåne. Det firas till minne av Jerusalems tempel år 164 f.v.t.

Ett exempel på en godsak som äts under Chanukka, sufganiyot.

En troende jude ber tre gånger om dagen. Judarnas samlingslokal heter synagoga. En judisk gudstjänst kan hållas lite var som helst, men ofta samlas man i synagogan, umgås och läser religiösa texter. Rabbinen, som är församlingens ledare och lärare, leder gudstjänsten.

Ur genusaspekt har mannen generellt högre status än kvinnan i den här religionen, speciellt i den ortodoxa grenen. I de ortodoxa synagogorna sitter män och kvinnor åtskilt och kvinnorna får sitta bakom en såkallad Mechiza. I judendomen måste det finnas tio stycken vuxna judar närvarande för att gudstjänsten ska kunna börja, men i den ortodoxa judendomen måste dessa tio vuxna vara män. I reformjudendomen däremot sitter män och kvinnor sida vid sida och där kan kvinnor till och med vara rabbiner. Inom den ortodoxa riktningen täcker gifta kvinnor ofta sitt hår med en hatt eller en sjal. Inom reformjudendomen får kvinnor vara rabbiner.